Springa marathon är en otrolig bedrift, oavsett löpare. Att sedan göra det under 2 timmar är i princip ofattbart.
Vi tänkte titta lite närmare på vad som krävs för att man skall kunna kopiera Eliud Kipchoges bedrift från 2019.
Första försöket redan 2017
Att Eluid Kipchoge kan springa fort tror vi de flesta har hört, om man följer löpning och marathons. Redan 2017 gjorde han ett försök på Monzabanan att komma under 2 timmar, men klockan stannade på 2:00.25. Det officiella världsrekordet på en officiell bana var vid den här tiden 2:02:57.
Efter att ha förberett sig i 4 månader inför det nya försöket, supporterad av 36 andra löpare, ställde Eluid, en sval lördag förmiddag i Wien, sig åter på startlinjen för att visa att människan inte har några begränsningar.
Till sin hjälp hade han även en ”pace-car” med en laserlinje som skulle ge honom den ideala positionen på vägen.
Prova att springa i 21,1 km/h
Hans tempo var 2:50 minuter per kilometer. Om det är snabbt, eller ej, så kan du ju prova att springa i den hastigheten på ett löpband eller utomhus någon gång. Det motsvarar 1:08 på 400 meter…
Efter halva sträckan låg han 11 sekunder före måltiden och tiden i mål blev tillslut 1:59:40.
Vad krävs för fysiska förutsättningar för att lyckas
Några egenskaper som man såg hos ett par löpare som genomgick Nikes projekt ”Breaking 2” var följande:
- Högt VO2max (maximal syreupptagningsförmåga
- Att över tid kunna springa på en hög % av VO2max
- Bra löpekonomi
- Hög laktattröskel
VO2max
För att kunna springa i dessa farter, 21,1 km/h, så är så klart VO2max en viktig komponent. Men samtidigt visade studien att det fanns stora skillnader i värdena VO2peak i gruppen så det måste finnas fler faktorer som styr.
Löpekonomi
En annan faktor som studien visade på var löpekonomi, dvs hur effektivt kroppen använde sig av syret under löpningen. Om en löpare kan springa i samma fart men använder mindre syre har den personen en väldigt ekonomisk löpstil.
Det visade sig också att elitlöparna i studien t ex endast ”studsade” i genomsnitt 4 centimeter över marken i varje steg och därmed slösade väldigt lite energi på rörelser som inte drev de framåt.
Laktattröskel
Den tredje faktorn som de fann i studien var det som kallas laktattröskel. Tröskeln som visar vilken hastighet som kan bibehållas över en längre tid utan att kroppen blir ”sur”. Dvs att det samlas så mycket ”trötthet” i musklerna att kroppen inte hinner forsla bort den.
Fysiologisk profil bakom rekordet
- Upprätthålla 94% av VO2max i 2 timmar
- Maximal syreupptag 62 till 84 ml/kg/min
- VO2max 4,2 liter/min
- Maxpuls 185 slag/minut
- Peak vertikalkraft 2,92 x kroppsvikt
- Markkontakt 0,16 sekunder
- Vertikal rörelse, 4 cm
- Steglängd 1,74 meter
- Kroppsvikt 59 kg
- Relativ steglängd 100,4%
- Syrekostnad under lopp 191 ml/kg/km
Vad kan du få för hjälp?
Vi på Friskvårdskollen kanske inte kan hjälpa dig att springa ett marathon under 2 timmar, men vi kan hjälpa dig att prestera på toppen din förmåga, oavsett vad den är.
Det kan t ex vara att göra en medicinsk löpanalys samt se till att din kropp är i balans gällande rörlighet, kontroll/funktion och uthållighet.
Vidare skulle vi rekommendera att besök hos Aktivitus för att ta reda på dina värden gällande t ex syreupptag, laktatröskel mm.
Behöver hjälp med din löpträning?
Boka vår medicinska löpanalys för att förbättra din löpteknik och löpekonomi
KÄLLA:
https://journals.physiology.org/doi/full/10.1152/japplphysiol.00647.2020