Hjärnskakning

Många idrotter, som kräver kontakt med andra människor, är också mer drabbade av hjärnskakningar. Vad är hjärnskakning? Hur ser symtomen ut? Vad bör du tänka på om du drabbats av hjärnskakning? Vi reder ut begreppen.

Vad händer vid en hjärnskakning?

Hjärnskakning uppkommer oftast när du slår i huvudet i något och hjärnan kommer i rörelse. Hjärnan är omgiven av vätska som skyddar skallen mot stötar. Vid kraftiga smällar kan hjärnan stöta i skallbenet, du har fått en hjärnskakning.

Vilka är symtomen?

Symtomen kan vara både psykiska och somatiska.

Till de psykiska symtomen hör förvirring, sett stjärnor, desorientering i tid och rum, overklighetskänsla, minneslucka, trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga, trögtänkthet, emotionell obalans och medvetandeförlust.

Till de somatiska symtomen hör huvudvärk, yrsel, illamående, ostadighetskänsla/balansstörning, tinnitus, hörselstörning och sömnstörning.

När ska jag söka läkare?

Ring alltid 1177 om du är osäker på om du ska söka läkare. Det är svårt att göra en generell bedömning för när du ska söka vård efter en misstänkt hjärnskakning.

När ska jag ringa 112?

Någon har slagit i huvudet och är avsvimmad längre än en minut.
Den som har slagit i huvudet har kramper.
Det tar lång tid för personen att återhämta sig, och svimningen följs av yrsel, förvirring eller sömnighet.

Hur ska jag tänka när jag ska återgå till idrott efter en hjärnskakning?

Vi som jobbar med idrottare använder oss ofta av något som kallas hjärntrappan. Vad som är viktigt är att det ska gå minst 24 h mellan varje steg och om idrottaren får symtom under ett steg ska aktiviteten avbrytas och ha total hjärnvila tills symtomen har försvunnit. Efter ytterligare 24 h symtomfrihet efter hjärnvilan kliver idrottaren ner ett steg på trappan.

Steg 1: Hjärnvila

Hjärnan ska helt vila från intryck såsom ljud- och ljus. Vila i 2-4 dygn och börja sedan med lätt aktivitet som inte genererar några symtom. Ex promenad.

Steg 2: Lätt aerob träning

Har du varit symtomfri från steg 1 i minst 24 h kan du börja röra på dig lätt, ex en raskare promenad eller lättare joggning. Du ska inte få mjölksyra.

Steg 3: Grenspecifik individuell träning

Beroende på vad du tränar för sport men exempelvis för en fotbollsspelare skulle det här kunna vara att sparka boll.

Steg 4: Grenspecifik träning utan kroppskontakt

Exempelvis för en fotbollspelare kan vara att vara med på träningen men under förutsättning att ingen kroppskontakt sker. Spelaren kan då ha en väst i avvikande färg som indikerar att denne inte får tacklas.

Steg 5: Grenspecifik träning med full kroppskontakt

Som i steg 4 men i detta steg tillåts kroppskontakt.

Steg 6: Återgång till match eller träning.